parker, banker, videokonferenser och fyrverkerier

and life goes on in japan. kan inte riktigt förstå att jag varit här i drygt två veckor men det kommer nog.
så vad har hänt sen sist? hmm, erik har somnat i sina böcker mången gång och varit ute på nya vandringar.
igår tog jag, george och dan beslutet att försöka leta upp en park som jag hittat på kartan. den såg stor och grön ut och verkade inte ligga alltför långt från universitetet. det där med avstånd är ju alltid relativt men efter många om och men kom vi fram. för att inse att man var tvungen att betala för att komma in >< 300 yen fattigare kom vi så in i parken som tydligen var kejserlig eller så, eller iaf hade varit. den var söt, hade ett litet tehus och låg vid havet så vi kunde se hamnen, wiie =) på vägen hem hittade vi ett litet buddhisttempel precis vid tokyo tower. knepig kontrast men väldigt rogivande; kan nog tänkas bli nåt besök till där.




idag har jag försökt vara en duktig student och pluggat på campus (i solen helt klädd i svart. nöt är vad jag är). jag upptäckte även att japan har mygjävlar även de och de verkar tycka om att surra på dagen och äta på mig, suck. jag har även haft en test session inför nästa veckas videokonferens för EQUIS. sjukt hi-tech må jag säga men väldigt roligt^^ jag har även lyckats få till automatisk hyresbetalning tror jag, och det helt på japanska! det var en sjukt stolt erik som traskade ut från bankkontoret när han var klar^^
idag fick zebrorna gå ut och lufta sig för första gången. de var lite ovana vid att se folk tror jag för de kramade sig fast vansinnigt hårt på mina fötter men jag tror de kommer vänja sig, vi får nog ta lite kortare promenader nu i början bara.

kvällen har ägnats åt lite fyrverkerier vid en flodkant. myspys må jag säga.



en macchalatte senare är det nog dags för mig att krypa till kojs tror jag. imorron börjar allvaret!

leksaker, svenskar och för lite plugg

två veckor i japan, gah! hur gick det till?
här lallar jag omkring i sommarkläder, försöker förstå vad folk säger, fixar och trixar för att komma iordning och jag börjar nog faktiskt känna mig lite hemmastadd nu.
jag har äntligen lyckats få tag på rätt slags kastruller till vår hi-techspis så idag lagade erik mat för första gången sen han anlände till japan, hurra!

jag har även tagit ytterligare ett steg mot att bli mer japansk genom att införskaffa ett nintendo DSi. alla har såna där små spelmaskiner i det här landet så jag tänkte att ja, varför inte? första spelet fick bli ett kanjispel för barn så nu ska jag minsann lära mig att bemästra de där tecknen!

igår var jag ute och gick med patrik, det var en fröjd för min lilla hjärna att få använda sitt modersmål en hel dag, den jublade! vi gick på stan och jo jag kanske råkade komma hem med en liten påse nu igen... men de zebrarandiga skorna ville inget hellre än att bosätta sig hemma hos mig så vad skulle jag göra? och nu har jag ju nya skodon OCH ett husdjur i ett, bra va?^^

efter dagen på stan hamnade jag, patrik och henrik på en trevlig restaurang/bar med särdeles billig och god öl och trevlig mat därtill. några timmar senare var det dags att skynda sig hem för att precis hinna in genom grindarna innan de stängdes för natten.


dagen idag har varit ganska händelselös. ömsom utsmyckande av beiget rum, ömsom lekande med nya leksaken och ett avslutande i en park där jag tittade på när min amerikanska granne drack öl och skrattade åt vår amerikan-tysk som också drack öl (om man nu kan kalla budweisser för öl...) och prata om mat, sprit, gräs och kvinnor. på marken satt den fransktalande canadensaren och drack tequila direkt från flaskan. det kändes lite som en parkbänk på järntorget. det var absurt. jag skrattade, sen gick jag och köpte lite mat och gick hem.
jag har för övrigt blivit beroende av pino. pino är små glassbitar med choklad på som man äter med en liten pinne som ligger i förpackningen. varje förpackning innehåller 6 st. de kostar 98 yen. de finns med macchasmak. jag älskar det. jag har redan ätit en kartong ikväll... jag ska nog äta en till nu... ni kommer förstå när ni smakat dem.

lite filosofi så här på kvällskvisten

i japan kan man köpa alla prylar man kan komma på och även de man inte kan komma på.
i japan finns det många som har mycket pengar.
i japan finns det många som inte har några pengar alls och som måste bo i wellpappkartonger men som ändå tar av sig skorna innan de går in (dvs innan de lägger sig för att sova på sina pappbitar; skorna har en egen plats bredvid).
i japan är det inget konstigt att sätta sig och sova på en parkbänk eller inne på ett museum om man trött; ingen snor dina saker.
i japan anser man att friterat hamburgerkött i bröd med tillhörande kålsoppa är västerländsk frukost.
i japan blir folk rädda och springer runt som yra hönor om man frågar om de pratar engelska, även personalen på ett fastighetsbolag som tillhandahåller boende för utbytesstudenter.
i japan har män handväskor.
i japan är det inte något konstigt att betala pengar för att söta människor ska sitta bredvid dig när du dricker.
i japan kan man äta i rymden på pizzarestauranger.
i japan är det inte något konstigt att bli behandlad som ett barn när man är 23 år gammal.
i japan är de vänliga mot dig om du vill prova kläder på damavdelningen och förstår att kläder inte har kön.
i japan låter man hela tiden när man pratar med en annan människa annars är det ett tecken på att man inte är intresserad av vad den andra säger.
i japan kan man fylleäta en stor skål med ris och lite kött istället för burgare eller kebab, för här har såna ställen öppet dygnet runt också.
i japan nickar man och säger ja tack eller förlåt om ens manager säger till en, trots att man egentligen vill skrika rakt ut för att man tycker att det är fel.
japan är fint. japan är bra. japan är en prövning. det kommer bli ett lärorikt år på många sätt..

storstaden är stor.. jättestor

jag tror jag börjar inse hur stort tokyo är. eller nej förresten det inser jag inte. inte mer än att det typ aldrig tar slut. jag, dan och george var på 45:e våningen i stadshuset idag och kollade på utsikten. det är sjukt, riktigt sjukt. fast vackert på nåt sätt. det hela var för övrigt slutet på en liten promenad. jag fick för mig att jag vill testa hur lång tid det skulle ta att gå från skolan till shinjuku. det var visst en bit. två förvirrade timmar senare nådde vi vårt mål. men inte slutade vi gå för det. nej nej, först lite gång i shinjuku (om jag ska bo i tokyo i framtiden ska all min mat inhandlas på isetan; familjen, vi ska lätt dit när ni kommer hit! mamma och pappa blir nog stolta nu när jag säger att jag inte tänker lära mig dricka fulwhiskey; ska det va, så ska det va ordentligt så lillen köpte lite fin japansk whiskey idag^^) och sen vidare till harajuku. när jag satte mig på tåget vid sjutiden hade jag varit ute sen klockan 10 eller så och inte åkt tåg en enda gång. det kändes i fötterna men jag var nöjd, jag lär göra om det många gånger^^


igår gick jag, george och dan igenom proceduren att skaffa japansk mobil. vi visste att saker brukar vara omständiga och ta lång tid i det här landet men inte trodde vi att det kunde ta runt tre timmar att bli klara >< nåväl, nu har jag iaf en liten grön telefon som ger ifrån sig söta ljud när man öppnar och stänger den^^

jag kände att jag behövde en ny väska idag också och vad kunde väl passa bättre än den jag hittade? :D

imorron kommer resultaten på mitt placement test. nervös nervös...

japaner japaner

japaner är ett intressant folk. att skaffa bankkonto är tydligen inte något som går på en grisblink, nej nej, här är det procedurer som gäller. erik tyckte han var jätteduktig och förutseende som åkte till banken tills den öppnade i morse eftersom det var en timma innan han började och mer än en timma borde det ju inte ta att få ett bankkonto eller hur? well, tydligen om man frågar japaner. ungefär 80 minuter senare stövlade en galet stressad men ändå nöjd liten svensk ut från bankkontoret med sin bankbok i handen (jo man använder fortfarande sådana här, OFTA).

dagens övningar på uni bestod återigen av högläsning från papper vi fått och efter det var det fri lek som gällde så erik gav sig återigen ner i storstadsdjungeln för att leta skor. och vilka skor han fann! la foret visade sig vara the shit denna dag (om man inte skulle till den nyöppnade butiken på första våningen för då var man tvungen att stå i kö i typ nån timma). svensk som jag är var jag även tvungen att göra ett besök i en av de två h&m som finns i detta land och allt jag har att säga är: varför ser inte hm ut så här i sverige?! jag blev ju nätan sugen på att köpa kläder! tänk vad lite fin inredning kan göra. mina fötter tog mig sedan till comme des garcons i aoyama och en olycklig kärlek är redan ett faktum, パンツが合いたいよ! några timmar senare hade erik vandrat fram och tillbaka och hit och dit på de små gatorna runt i harajuku och begav sig ganska nöjd hemåt igen.





japaner är för övrigt sjukt roliga med sin mat. vi får ju som bekant frukost och middag på mitt dormitory och på frukost finns det ett västerländskt alternativ och ett japanskt. so far har den västerländska maten bland annat varit kall köttgryta med lite grönsaker och potatis i samt koldolme med tillhörande grönsaker. TILL FRUKOST! japaner är sannerligen roliga.
i mitt dorm bor en salig blandning människor. det finns förvirrade japaner, en hög koreaner, några små amerikaner (de är faktiskt inte så stora som jag trodde), en och annan kines, en förvirrande britt som säger konstiga saker hela tiden, en fransk kanadensare och en amerikaniserad tysk som avslutar i princip alla sina meningar med dude och som blir helt till sig varje gång han hittar en ny Mc Donald's eller KFC. och så lilla jag då.
imorgon är det placement test för japanskan. har jag pluggat? öhm njae. borde jag plugga? mjo. hinner jag? njae. >< önska mig lycka till!

東京に来た

en lång flygresa, två timmar tåg med felåkning och aningens förvirrat vandrande i min nya hemstad är erik på plats på Keio University Omori Student Dormitory rum 103. lagad mat två gånger om dagen, utegångsförbud efter midnatt, inga besök på damernas våningar, delad toalett och inga nattgäster förutom manliga släktingar (haha gissa om jag kommer ha många såna^^). reglerna är många och tydligen måste de läsas upp på knackig engelska minst två gånger vid olika informationsmöten för att vi ska förstå dem för vi vill ju inte ha några missförstånd! oh just det, kyl är överskattat så såna får man hyra...hrmpf....


första skoldagen är avklarad och vår käre manager (aka pappa) följde oss, som en god fadersgestalt bör göra, hela vägen till stationen för att se till att vi kom med tåget. uppenbarligen gällde samma sak vid introduktionen; all information som fanns på papper i våra kuvert vi fick skulle naturligtvis också läsas upp för oss så att vi inte missade något. sen är det tydligen en bra idé att alla utbytesstudenter ska presentera sig personligen för några hundra personer är ju inte så mycket. oh kuvertet innehöll också dagens trevligaste överraskning. japanska staten tyckte uppenbarligen att lille erik var så söt att han blev en av de utvalda som får motta deras stipendie som kallas JASSO. 80,000 yen i månaden hela året, en tax i mocka för det!

skaffa bankkonto kräver tydligen inte bara en adress utan även ett telefonnummer så har man glömt sitt hemnummer hemma är det bakläxa som gäller >< nytt försök imorgon bitti and this time I shall succeed!

jag har i alla fall lyckats skaffa mitt pendelkort... tror jag... mannen på biljettkontoret pratade mycket och snabbt och det var nånting om ett telefonnummer nu igen men det gick uppenbarligen att få sitt kort ändå så nu väntar jag med spänning på morgondagens resa för att se om det funkar. tror jag lyckades ladda på pengar på kortet också så jag kan ta mig till andra delar av staden som inte heter Mita Campus.
japaner låter mycket och tycker om att säga till mig vad jag ska göra (hrmpf) men det kommer nog bli fint det här..